Dagens terelaterade inköp

En ”japansk” teburk från Designtorget, 75 kronor. 2 små turkosgröna koppar från Kaolin, handgjorda av keramikern Anne Junsjö, 125 kronor styck. Samt en Pink Floyd-mugg från The English Shop, 99 kronor. Ni kan ju, om ni vill, roa er med att gissa vilka av dessa som tillhör mig och vilken som tillhör min sambo…

Annonser

Kalla kårar

Min Aquagrad har börjat låta lustigt. Inte alls som den borde. Jag har haft den i ett antal år, tre tror jag, så jag borde väl inte vara förvånad, men jag vill helst att den bara ska fungera För Evigt. Jag har redan fått byta ut bottenplattan en gång men nu är saken den att Aquagrad-vattenkokare inte tillverkas längre och i det alternativ som ItMfT har valt så går temperaturen inte under 60 grader. Visst, det funkar ändå, vill jag ha 50 grader kan jag hälla vattnet mellan olika kärl så att svalnar, men: snälla Aquagrad. Lev!

Vattenkokning och temperaturer

De flesta teintresserade har troligen hajat att vattnets temperatur har stor betydelse för olika teers bästa. Just nu funderar jag en hel del på hur jag bäst skall koka vatten och använda någon typ av större kanna då jag dricker te. Anledningen till detta är att jag tycker att Aqua-graden (i teceremoni-/tekonstsammanhang) är för stor/tung, har för stor/bred ”pip” och drar ner den totala estetiska tekänslan. Då kvarstår frågan: vad ersätta med? En dyr tetsubin (japansk gjutgärnskanna)? En keramisk kanna med gasbrännare under? En glaskanna med brännare under?

Jag har inte kommit fram till något riktigt ännu men i och med dessa tankar har jag funderat en hel del över just bedömning av temperaturen. Det är groteskt bekvämt med en elektronisk tekokare! Men hur går man tillväga utan den moderna tekniken? I Warren Peltier’s bok The ancient art of tea finns ett väldigt bra kapitel om just vattenkokning, flera stora tepersoner har genom tiderna skrivit om detta ämne. Det verkar finnas två metoder som är beprövade och uppenbarligen fungerar. Det ena är att använda ögonen, det andra är att använda öronen. Det är dock inte lika smärtsamt som det kan låta! Antingen bedömer man bubblornas storlek (fiskögon, sammanlänkade pärlor, vågor) eller så lyssnar man på ljudets olika uttryck. Att studera vattnet med synen är det mest omskrivna och det verkar som ett relativt enkelt sätt att bedöma det hela på! Med lite träning kan det nog bli en uppskattad del i det egna tedrickandet. Ett ännu enklare sätt är ju att använda sig av en termometer. Något jag experimenterade lite med idag.

Jag kokade upp vatten i min Aqua-grad till 80 C. Sedan använde jag en tetermometer (från Sing Tehus) och tog temperaturen direkt i vattenkokaren. Precis då lampan slocknat håller vattnet en temperatur runt 80 C, vilket verkligen känns tryggt! Sedan hällde jag vatten i en rättvisekanna av porslin (bara för att undersöka effekten). Då sjönk temperaturen till strax över 70 C, alltså nära 10 C! Därifrån hällde jag sedan i en mindre keramikkopp och då föll temperaturen ytterligare ca 5 C. Under en bryggning skjunker alltså temperaturen ca 15 C innan teet når munnen. Jag som är aningen värmekänslig kan tänka att det nog är ganska bra. Men frågan är hur stor effekt det får för teets smak och bryggningarnas resultat. Det är nog bäst att förvärma ordentligt (särskilt bryggkärlet!) och eventuellt hålla en aningen högre temperatur än planerat i fortsättningen? (Observera att jag i detta lilla test inte använde en tekanna/gaiwan innan rättvisekannan. Med ytterligare en mellanstation påverkas självklart temperaturen ytterligare!)

Tillbaka till de ”tre kokningarna”. Jag var självklart tvungen att i skrivande stund slå på plattan och pröva de gamla kinesernas metoder. Det finns två ”listor” över hur man bedömer temperaturen genom att titta på vattnet under uppkokning. Den ena listan med tre punkter innefattar fiskögon, sammanlänkade pärlor och vågor. Den andra listan med fem lägger till räkögon samt krabbögon före fiskögonen. För oss dödliga som ännu ej bemästrar vattenkokning eller terminologin handlar det hela om bubblornas storlek och rörelse. Räk-, krabb- och fiskögon är alltså då det bildas och flyter upp små bubblor som blir större och större. Sammanlänkade pärlor är då det runt om i kastrullen/kannan börjar uppstå små strömmar av större bubblor som stiger gemensamt till ytan. Vågor är helt enkelt när mängden bubblor och deras storlek genererar vågor på vattenytan. Från det sista steget är det inte långt tills vattnet kokat upp och kokar konstant. Då är vattnet ”gammalt” och bör ej användas. Till detta kan även observation av vattenångan samt ljudet tilläggas.

Utifrån mina observationer: Fiskögon=~75 C. Sammanlänkade pärlor=~85 C. Vågor=~95 C. Det är alltså inte utan anledning det är snarlika temperaturer som föreslås till olika typer av teer!

Hur kokar ni ert vatten och vad föreslår ni för lösning på mitt I-landsproblem (kanna för vattenkokning)?

 

Matcha från Sing Tehus

Som jag nämnde i mitt senaste inlägg införskaffade jag ett nytt matcha på min Danmarksresa. Jag frågade efter ett så sött matcha som möjligt och det blev då 20 gr av ett matcha vid namn Ikenoshiro.

Idag var jag ju då såklart tvungen att prova och avnjuta detta nya te! Jag dukade fram nödvändigt tegods, tillbehör och teet och ställde in aqua-graden på 80 C. Jag ställde även fram tre små kakor som sötsaker till matchat (det tillhör matchakulturen!).

Jag förvärmde och torkade ur min chawan, silade ner matchat, hällde på vatten och vispade fram det bästa skummet på länge. Det måste vara min nya visp med fler små ”visppinnar” (100 st jämfört med tidigare 80 st) som underlättade det hela! Teet var gott men jag tror att jag hade kunnat använda lite mer matcha då teet kändes aningen för utspätt. Det hade ingen påtaglig sötma, vilket troligen också berodde på mängden pulver i förhållande till vattnenmängden. Jag gillar detta matcha och är övertygad om att det kan ge ännu mer. Det har en enkelhet som jag gillar väldigt mycket! Vad gäller kakorna så har japanerna helt rätt i att en liten sötsak bredvid matchat förhöjer hela smakupplevelsen. Ett bra tips till den som inte provat på detta innan!

En liten avslutande reflektion: Pröva med mer matchapulver nästa gång! Och som alltid känner jag att ”M-vispandet” är i behov av förfinande!

Och så får ni ännu ett litet bildspel.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Te m.m. från sydligare breddgrader

Denna snart gångna vecka är min sista vecka på sommarens semester och jag har gjort en del resande. Jag har hälsat på släkt i Ängelholm, bott hos en nära vän i Malmö och semestrat i København med min sambo. Det har varit en fantastisk vecka som har innehållit en hel del terelaterat. Både spontant och välplanerat.

Utifrån tidigare erfarenheter lät jag bli att leta efter teupplevelser i Ängelholm (om någon kan motbevisa mig, skriv!). Jag misstänkte att Malmö inte heller skulle ha något att erbjuda men frågade ändå min vän (som är kaffe- och ölnjutare). Han hade inga tips eller ens gissningar på något som kunde göra mig lycklig i te-Malmö. Men se där hade vi båda fel!  Under en av våra långa promenader gick vi förbi en liten butik/keramikverkstad som jag passade på att kika in i. Det var keramikern själv (Siv Andréason, www.andreasondesign.se) som fanns på plats just denna dag. I princip allt i butiken var väldigt vackert och jag hittade en del saker jag varit på jakt efter ett tag. En skål (till överflödigt vatten/te), ett fat (att ställa kannan på när man ej använder tebricka), en rättvisekanna och en liten skål för uppskattning av de torra tebladen. Jag och min vän pusslade ihop matchande delar och insåg att den lilla skålen fanns i svart men ej vitt som jag önskade. Men vi frågade Siv som började ringa en av hennes återförsäljare då hon precis såg en sådan i sin ugn! Hon plockade ut den 350-grader varma skålen och ställde ut den på trappen en stund så att jag kunde köpa även den. Delarna är alla i vita/beiga eller svarta toner och både skålen och fatet har krackelerade mönster på vissa ställen.

När jag senare i veckan kom över till mitt faderland Danmark började vi med en visit till Sing Tehus (www.singtehus.dk). Där tog jag och min sambo varsin sojamjölkssmoothie med matcha och banan, sjukt gott! Jag bara njöt av atmosfären, kikade bland hyllorna och tränade min nästan obefintliga danska med tjejen som arbetade där. Så handlade jag teer på beställning av min medbloggare och ett matcha och en ny matchavisp (med porslinshållare) till mig själv.

Efter hemkomsten inatt hade även mina två nya teböcker kommit! Båda handlar om tekultur som något mer än smaker, som en livsstil eller livsfilosofi. Den ena (A. Fisher, The art of tea) verkar vara en väv av tekulturfakta och personliga reflektioner medan den andra (W. Peltier, The ancient art of tea), som jag fastnat mest för, är en väldigt, väldigt bra antologi över kinesiska tetexter genom historien. Denna bok tar upp allt ifrån vattenkokning till önskvärt sinnestillstånd vid tedrickande. Båda böckerna finns att beställa på Adlibris (www.adlibris.se).

Det blev alltså en väldigt lyckad vecka på många plan, inte minst vad gäller te! Nu följer en serie bilder för att illustrera det mesta jag har skrivit om.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Grönt

Sedan min kombo flyttade ut och min sambo kom hem har jag haft en liten tesvacka. Jag har dock inrättat en tehörna i mitt kök med både förvaring, plats för tebricka och utrymme att slå sig ner och njuta av en testund. Det enda som inte vill sig är plats för och ström till Aquagraden. Men det går bra ändå!

Såhär post-födelsedag (födelsedagen var 18/3) bryggde jag igår imorse ett Sencha som min gode vän Yoshi har importerat åt mig. I förra veckan bryggde jag te för första gången på ett tag och då var det ett En Shi Yu Lu (d.v.s. ett kinesiskt Gyokuro) som instinktivt blev mitt val. Detta är ganska intressant med tanke på att jag är en inbiten oolongfantast. Det känns som att det gröna, och ångade, teet passar in på mitt liv och min sinnesstämning just nu, fråga mig inte varför. Om detta håller i sig har jag ju en del goda vårskördar att avnjuta. Frågan är hur jordbävning, tsunami och härdsmälta påverkar de japanska vårskördarna och teplantagen…

Vårskörd eller inte. Jag hoppas att Japan klarar sig ur detta på bästa möjliga vis. Under tiden kan jag bara dricka mitt Sencha med ännu mer tacksamhet än vanligt.