Golden Yunnan från Stockholm Tea Centre

Den här varianten av Golden Yunnan/Yunnan Gold kommer från Stockholm Tea Centre och kostar 48 kronor per hekto. Som namnet antyder är det ett te från Yunnan-provinsen i Kina. Jag har alltid varit lite skeptisk och inte velat köpa, men så fick jag ett smakprov av Xenonin när vi bytte teer häromsistens. Tack!

I torrt skick är bladen små och mycket mörka – här finns inte ens en procent av de ljusa knoppar som ska rendera tillägget Golden i namnet. I uppblött skick visar sig bladen vara ganska stora och trasiga. De få ljusa knopparna har en märkbart grönare färg än de andra, mörkbruna bladen. Jag får ut 2-3 bryggningar som smakar ungefär likadant som de Golden Yunnan jag brukade älska innan jag upptäckte högklassigt Dian Hong Yin Zhen.

Det är lätt att överbrygga detta te, men bryggs det med lagom bladmängd och tid blir det mörkt och lite rökigt med en viss grad av syrlighet. Sötman är lågmäld med drag av humle och malt, en dov fruktighet. Munkänslan är mjuk. Jag skulle säga att det här är ett ganska typiskt svart Yunnan-te och helt klart gott, men på en betydligt mera vardaglig nivå än dyrare Dian Hong Yin Zhen. Själv föredrar jag den mera komplexa smaken hos Yunnan Gold från In the Mood for Tea, men den här varianten är ett väldigt fint alternativ för dagligdags drickande.

Tidigare recensioner av liknande teer:
Yunnan Gold från In the Mood for Tea
Ekologiskt Yunnan från Johan och Nyström
Dian Hong Yin Zhen från House of Tea
Golden Yunnan från Cayote
Golden Yunnan från Rosson Tea vs Yunnan Gold från in the Mood for Tea

Kvick terapport – Fyra svarta

Assam Nahor Rani från Stockholm Tea Centre (45 kr/100 g) köpte jag på inrådan av Anders Sveen. Det är ett sött och gott vardags-Assam, väl värt sitt pris, men inte så underbart som jag helst vill att mina Assam ska vara. Helt enkelt ett trevligt te men ingen himlastormande förälskelse, nej inte ens ett svärmeri. Mer en stilla vänskap. Inget fel i det!

Sikkim Temi från Stockholm Tea Centre (70 kr/100 g) är också ett vardagste, men ett jag blir mera direkt förtjust i. Kanske för att det har den där blåbärssötman som jag älskar hos svarta indiska teer. Det här är ett te jag mer än gärna köper igen! Däremot är det inte i klass med Sikkim Temi från House of Tea.

Ceylon Nuvara Eliya OP från Stockholm Tea Centre (48 kr/100 g) blev köpt eftersom jag i vissa lägen föredrar ett billigt och enkelt Ceylon. Tyvärr var det här riktigt tråkigt och inte alls i klass med de Nuvara Eliya jag druckit förut. Tummen ner, vete tusan om jag ens dricker upp det här!

Thiashola Carrington är ett Nilgiri från In the Mood for Tea (70 kr/100 g). Även det här är ett rakt igenom tråkigt te. Jag älskar Nilgiri, men då ska det smaka mer än karakteristiskt svart blask.

Nepal Emerald Green från Stockholm Tea Centre

Namn: Nepal Emerald Green

Härkomst: Nepal

Inköpt hos: Stockholm Tea Centre

Pris: 95 kronor / 100 g

Information: ”Nepal har på senare tid visat stora framgångar när det gäller kvalitetsteer. Här har vi ett mycket fint grönt te, som verkligen är värt att rekommendera. Bladen, som för övrigt inte är rullade, har en lätt gulaktig ton och fruktig doft.Det färdiga teet har en lätt men fyllig smak, med inslag av frukt och blommor. Ett te att njuta som det är, eller med något lätt, inte för sött tilltugg.”

Blad: Stora, hela, mörkt gråbruna med fin behåring, uppblötta är de väldigt välbevarade och vackert ljusgröna.

Doft: Kronärtskocka.

Teets färg: Gulaktig med en lätt grön nyansskiftning.

Bryggteknik: Halvliterskanna, 75-gradigt vatten, 1-1½ minuts bryggning.

Antal bryggningar: 3

Smak: Nötter, müsli, förvälld kronärtskocka, varm gurka eller zucchini, stark honungssötma – gott! Den starka smaken är å ena sidan karakteristiskt grön, men den påminner allra mest om Gao Shan Oolong. För att vara ett grönt te är detta extremt annorlunda.

Samlat omdöme: Ett av de mest intressanta gröna teer jag har druckit och definitivt det bästa jag har provat från Nepal. Det här är ett riktigt beroendeframkallande och uppenbarligen högkvalitativt te som jag är helhjärtat nöjd med!

Betyg: 9/10

Rose Congou från Stockholm Tea Centre

Rose Congou kostar 46 kronor per hekto hos Stockholm Tea Centre. Jag hade inte druckit det tidigare när jag köpte det härförleden; däremot hade jag druckit annat svart te smaksatt med rosenblad och visste att det föll mig i smaken. Så även denna gång. Mitt Rose Congou är i princip slut och blev sålunda det te ur senaste köpet hos STC som gick åt snabbast. Det är nämligen lättdrucket och har en distinkt, söt smak som känns läskande. Egentligen ganska vidrigt och klibbigt, om jag tänker efter – men det gör jag inte. Jag bara dricker. Och är nöjd med det.

Mitt teköp

Shui Hsien. Ett gott och mörkt budget-oolong som jag köpt flera gånger förut och alltid varit lika nöjd med.

Nuvara Eliya Op. Jag var riktigt sugen på svart Ceylon-te och det här lät bäst.

Nahor Rani. Ett Assam som Asketen har rekommenderat upprepade gånger och som jag därför ville prova.

Sikkim Temi. Jag tyckte ju riktigt mycket om Sikkim Temi från House of Tea. Det här är mycket billigare, så hur håller det för en jämförelse?

Kukicha. Har köpt det förut och gillat, så det verkade vara ett säkert kort.

Rose Congou. Jag är svag för kraftigt svart te smaksatt med rosenblad!

Nepal Emerald Green. Det mest högkvalitativa i den här omgången (cirka 100 kronor hektot). Jag är nyfiken på grönt te från Nepal och vill hitta ett riktigt bra sådant. Det här ser enormt häftigt ut – bildbevis kommer så småningom – och jag hoppas att det uppfyller mina förhoppningar.

Just nu sippar jag på en kopp Sikkim Temi och hoppas få upp lite recensioner inom kort, innan den här bloggen slutar andas helt…

Se Chung från Stockholm Tea Centre

Se Chung är ett väldigt billigt oolong: 40 kronor per hekto. Självklart kan de inte mäta sig med ett riktigt bra Tieguanyin, men eftersom jag tidigare har gillat Stockholm Tea Centre’s Shui Hsien i samma prisklass kändes det värt besväret att prova Se Chung (namnet borde vara en lite föråldrad transkribering av Se Zhong). När jag kom hem och luktade på mitt nya te insåg jag genast att alla mina fördomar om grönt fyrtiokronors-oolong var besannade. Bladen var ojämnt rullade och doften var skarpt sur. När jag bryggde i en medelstor kanna med 90-gradigt vatten visade det sig att teet var väldigt förlåtande och att det smakade syrligt friskt som gröna äpplen. Det fanns en angenäm mjölkig mjukhet och en ganska lågmäld rostad ton som var god. Allt som allt: ett trevligt te, de gröna oolongernas motsvarighet till Bancha. Ett utmärkt vardagste för studenter-utan-sommarjobb, även om Shui Hsien från samma försäljare är godare för sitt pris.

Tumsong First Flush från Stockholm Tea Centre

Fullständigt namn: Tumsong FF-2009
Köpt hos: Stockholm Tea Centre
Pris: 120 kr per hekto

De torra bladen har samma doft som Tukdah First Flush, en doft som jag tyvärr måste kalla ”ostädad offentlig toalett”. När de gröna bladen läggs i en förvärmd kanna avger en betydligt mer njutbar doft av färska grönsaker. Kronärtskocka, brysselkål, broccoli, blomkål. Doften under bryggning är en blandning mellan ’torr doft’ och ’varm doft’. Bryggt med 70-gradigt vatten blir detta ett klassiskt First Flush men med mycket grönsaks-smak. Smaken är klar, frisk och ren – men. Någonting saknas. Jag får ingen lust att brygga en andra kanna, jag får ingen lust att dricka det igen. Det känns mest tråkigt.

Så trots att First Flush inte brukar göra mig lycklig när det bryggs som svart te höjer jag temperaturen till 90 grader. Nu blir smaken annorlunda. Mera offentlig toalett än grönsaker. Inte alls angenämt. Något av kålsmaken finns kvar, men utan det färska. Mer som kokt vitkål. I buljong. Väldigt spännande. Men. Vill jag ha något som smakar kokt vitkål i buljong kokar jag hellre vitkål i buljong än köper ett färskt First Flush.

I en sista desperat vilja att gilla det här teet sänker jag temperaturen till 80 grader och ber en bön till tegudarna. Denna gång doftar teet starkt av apelsin och kryddnejlika. Även smaken har ett kryddigt sting. Annars är den ganska så typisk Darjeeling, ren och klar, men det känns som att flera smaklager är helt tomma. Smaken är inte alls komplex.

2009 har förutspåtts bli ett dåligt First Flush år och profetiorna verkar ha slagit in. Jag hade erbjudit mig att skicka ett smakprov till Asketen men kände mig generös, så han fick allt jag hade kvar. Det blev tydligen en välkommen gäst i hans hem, så slutet gott, allting gott.