Gyokuro från KIKI

Sort: Japanskt grönt te
Namn: Gyokuro
Härkomst: Samidori, Japan

Köpt hos: KIKI
Bryggsätt: Förvärmd kyusu, lite mer än täckt botten, 2 dl  vatten, 65 grader, 1 min bryggning
Utseende: Verkar ganska ångat, inte så hela eller långa blad
Torr och varm doft: Söt grönska
Dryckens doft: Sötare, intensivare än den torra och den varma
Smak: Mjuk, oljig, lätt sötma, djup grönska. Påminner vagt om buljong. I andra bryggningen mera örtigt. I tredje bryggningen något tunnare.  
Sammanfattande utlåtande: Mycket gott! Ett av de bättre Gyokuro jag druckit. 
Annonser

Gyokuro från Kiki – Smakprov

När jag var hos Kiki fick jag ett litet smakprov av ett Gyokuro som de inte vanligtvis säljer, eftersom det är för dyrt. Det ska vara odlat helt utan gödning och ingen bevattning heller, bara regnvatten. Försäljaren förklarade att den speciella smaken hos Gyokuro beror på aminosyror och att gödsel ökar mängden aminosyror och därmed ger mer av Gyokuro-smaken, så detta skulle vara lättare i smaken.

Den torra doften är lätt och söt, den varma doften uppvisar spenatliknande grönska. Jag har haft två sessioner med det här teet, en med och en utan Fredrik som sällskap. Båda bryggningarna skedde med 65-gradigt vatten, 1½ dl kanna och mer än täckt botten. Drycken blir mycket ljust gul, nästan färglös.

I min ensamma session hade den första bryggningen en lätt grönska med smak av smör. Den var ren, elegant och mycket god. Andra bryggningen hade mer gyokurosmak (den fick brygga längre). Teet var strävt på tungan och uppvisade en tung, murken grönska. Tredje bryggningen var ganska tunn och samtidigt mjuk och sträv.

I sessionen med Fredrik hävdade han att de torra bladen doftade som violtabletter och att den varma doften var typisk för japanskt grönt. Första bryggningen fick enligt Fredrik en djup, lätt grönska. Andra bryggningen kom vi överens om att den var sträv men mjuk. Jag hittade dock en god eftersmak som Fredrik inte fann. Tredje bryggningen var tunn men spenatig.

Allt som allt, ett gott gyokuro, lite tråkigt med en så tunn tredje bryggning. Det märks på blad och dryck att detta är lättångat vilket känns positivt.

Kabusecha från Kiki

Namn: Kabuse-cha
Köpt: Kiki
Pris: 150 kronor för 50 gram
Information: Ett mellanting mellan Gyokuro och Sencha, d.v.s. skuggat men inte lika mycket som ett Gyokuro

Bryggparametrar: 60-65 grader, förvärmd kyushu (1½ dl), förvärmd kopp
Utseende torra blad: Inte så ångat (ganska hela blad rullade till ”pinnar”)
Utseende blöta blad: Ljust gröna, ganska hela
Dryckens färg: Gul med grön touch

Bryggning 1 (1½ min): Härlig grönska! Oljig munkänsla.
Bryggning 2 (1 min): Spenatsmak, sjögräs. Otroligt grönt! Oljig eftersmak, även den med mycket grönska.
Bryggning 3 (45 s): Tunn smak men en härlig, len och krämig munkänsla. Borde antagligen ha fått bryga längre.

Sammanfattande omdöme: Sådan här grönska får mig på platt fall! Jag har aldrig förut smakat Kabuse-Cha men det här var ett härligt mellanting mellan Sencha och Gyokuro, med fördelarna från båda.

(Koppen ovan är också köpt hos Kiki och är en ny favvo. Jag älskar de vita ränderna och den ljusare fläcken och det vagt krackelerade i den härligt turkosgrågröna glasyren!)

Rakubilder

Jag var på KiKi idag och bad att få fota deras raku – se bilderna ovan. En del av raku-skålarna förekommer flera gånger, men det får världen ha överseende med. Med mig hem fick jag 50 g Gyokuro (180 kr) samt ett smakprov av ett Gyokuro som skulle vara speciellt i.o.m. att det inte är gödslat och inte vattnat utan odlat helt med jordens näringsämnen och regnvatten. Spännande! Och, som alltid: excellent service!

Matcha från KiKi

(Om skummet är dåligt beror det nog på min vispning, inte på teet.)

Det här är ett matcha från KiKi: Matcha Okumidori i Uji Wazuka. Det kostade 160 kronor för 30 gram vilket är billigt. För priset är det ett lagom bra te, utan större komplexiteter men ändå inte tråkigt. Det har väldigt lite sötma och väldigt mycket grönska vilket passar mig som handen i handsken – jag älskar grönska – men Fredrik saknar sötman så jag fick köpa det. Och nu ska jag nog gå och göra mig en matcha-latte.

Besök på Ki-Ki

Så fort jag kommer in blir jag överfallen av killen-bakom-disken, som ger mig en mini-kopp med Houjicha (påtår ingick oombett). Jag frågar lite och får så överväldigande hjälpsamma, snabba, handfasta plocka-fram-porslin-svar att jag blir helt… ja, överväldigad. Jag konstaterar att kannorna jag och Fredrik suktat på genom fönstret kostar 600 (=no-no) men ser också riktigt snygga raku. Dessa kostar dock 1000 kronor och det är inget pris man köper för om man inte har sett, så Fredrik bestämmer sig via telefon för att bara köpa deras matcha (160 kr för 30 g), detta dock utan att jag vågat yppa att det finns Gyuokuro. Så vi ska dit igen snart på två man hand. Själv köper jag ett paket Kabusecha som jag brygger samma kväll med halvbra resultat. Jag ska tricksa vidare med det, så får vi se. När jag ska gå ut håller försäljaren upp dörren för mig och bugar efter att ha bett om förlåtelse för att de haft stängt i två månader. Klart osvenskt, men jag gillar’t.