Anxi Rou Gui från Jing TeaShop

Det här är ett te som växt i Anxi, Kina, men kultivaren är samma som används till Yancha-teet Rou Gui. I varm gaiwan doftar teet örtigt och blommigt. Både de rullade bladens grönhet och det färdiga teets ljushet skvallrar om att det är ett föga oxiderat oolong, men ändå är smaken mörk mitt i det ljusa, rostad och lite ”bubblig”. Ett mycket intressant te tycker jag (Fredrik var mindre förtjust så jag får ha det för mig själv 😉 och särskilt intressant att inse hur stor roll tebusk-kultivaren spelar för slutresultatet.

Pris: $5.60 för 25g

Annonser

Wuyi Rou Gui från Jing Tea Shop

Detta Rou Gui från Jing Tea Shop är eldigt och varmt. Bra rostning med god cha qi och en touch av mint, ibland även chockladtoner. Det rör sig om Wuyi Rou Gui för $23.60/hekto, och den högre prisklassen jämfört med Seasonal Wuyi Da Hong Pao tycker jag visar sig i teets kvalitet.

2003 Li Ping Tie Guan Ying från Jing Tea Shop

2003 Li Ping Tie Guan Ying kostar 22.40 dollar per hekto hos Jing Tea Shop

Följande står att läsa om teet hos försäljaren:

Harvesting : Spring 2003

Plantation varietals : Tie Guan Yin
Origine : Xi Ping Village, An Xi County, Fu Jian Province
Grade : AA
Notice : When brewing Gong fu style, this aged oolong tea should be steeped longer than a fresh Tie Guan Yin
Dry leaves appearance : Dark with cinnamon color touch. Shaped tightly and even.
Aroma : Tiny acid touch with a sweetness hint of peach
Flavor : Flowery and fruity with a touch of honey. After a couple of brews, the tea will release a pleasant orchid aroma with some guava note
Body : Medium-bodied and with good structure
Texture : Smooth but tea taste is heavy on the tongue

Jag håller med om mycket – men inte allt. Bladen är mörkt bruna, nästan svarta. Dryckens färg är mörkt rödaktig. Jag bryggde i 1½-dl porslinskanna med 95-gradigt vatten, först 30 s och sedan flera minuter mot slutet. Sköljningen var gräddig och mjuk. Första bryggningen hade en mogen, lite bränd rostning, men fortfarande mjuk och med mycket djup. Andra bryggningen var i mångt och mycket desamma. Tredje bryggningen hade ännu mer rostning och smakade chokladöverdragna espressobönor, en stark chokladsmak och det brända gränsar till mörkröstat kaffe. Teet känns lite strävt på tungan. Fyran är mera lågmäld och honungsartad. Femman har mera rostning igen men är mjuk. Många lager har nu försvunnit varför teet känns ganska tomt och dumt att fortsätta med.

Betyg: 8/10

Wuyi Seasonal Da Hong Pao från Jing Tea Shop

Detta Da Hong Pao, Wuyi Seasonal Da Hong Pao Oolong Tea för $14.80/100 g, köpt hos Jing Tea Shop, tillhör Jings billigare Da Hong Pao:er och det märks i bristen på komplexitet och djup. Dock är det ett värmande, mjukt te med god rostning som utgör ett utmärkt sällskap kalla höstkvällar. Helt enkelt vardags-Wuyi. Jag gillar’t.

Läget på tefronten

Jag blir mer och mer förtjust i mitt låggradiga Long Jing från Jing Tea. Sådan god grönska. Kanske inte raffinerat, men bra nog! Så är jag också i en tedrickarfas där jag ofta hemfaller åt påsteer och i princip aldrig brygger gong fu, medan Fredrik skulle kunna blogga mycket om teceremoniel ifall han inte var mer upptagen med att faktiskt utföra teceremonier än med att blogga…

Jag har plötsligt blivit riktigt sugen på Lapsang allt som oftast, vilket inte riktigt är likt mig. Det blev Bönor & Blad som fick stå för rökigheten i min sommar. Annars har jag ju faktiskt druckit en del Keemun från ItMfT och det är något helt annat. Vilken mjukhet! Vilka nyanser! Vilket djup!

Behöver nog ta mig i kragen en gång till för att komma ur min långvariga tepression på riktigt. För Liptons English Breakfast på påse i all ära – men det finns andra vidder. Det vet jag ju.

Spridda te-tankar

Det där superbilliga longjinget som jag köpte från Jing Tea (6 dollar för 100 gram) visade sig vara lite trasigt men faktiskt väldigt gott. INte någon eterisk upplevelse, kanske, men härlig grönska och smörighet i vilket fall. Rekommenderas! Det är ett av de teer jag dricker allra mest just nu. Mitt Yunnan Gold från ItMfT tog nyss slut efter att ha druckits dagligen, så jag har i-n-g-e-t vanligt hederligt svart te hemma just nu, och då jag inte är ”in the mood” för gong fu utan bara vill brygga lite vardagligt och gärna med mycket svärta, börjar situationen bli besvärande.

Någon som däremot är ”in the mood” för gong fu är min tyste bloggkollega, Fredrik. Jag besökte Fredriks hem igår och blev serverad inte mindre än två sessioner, först ett Tieguanyin och sedan ett Dong Ding. Allt tillrett och upphällt med den största konstfullhet och koncentration, eftersom någon har tagit lektioner… men det får Fredrik berätta mer om själv, tycker jag. Tieguanyinet kom från Grace Tea House och var King-graden. Det hade en fin gummimjuk munkänsla men en väldigt svag blommighet och den enda smaken som dök upp var en äppelartad ton av rostning. Efter bara tre bryggningar gav bladen upp – men vi får se, jag fick med mig lite hem och ska se om jag med större bladmängd kan få ett bättre resultat.

Det Dong Ding som Fredrik serverade var däremot något helt annat. Starkt rostat och med en så stark öl-känsla att det var helt absurt! Mycket maltiga toner och en kolsyrekänsla som var starkare än jag någonsin känt i te, det var riktiga sprittningar i strupen. Dessutom satte sig smaken i halsen och satt kvar där en lång stund efter sväljning. Så speciellt! Det var köpt i Fredriks tempel och jag beställde genom en burk (150 kronor för 75 gram) plus att vi kom överens om att dela på en burk Ali Shan. Det skulle vara vinterskörd om jag förstod saken rätt.

Men nu är jag hemma igen, återigen ur humör för gong fu. Det blir nog yerba mate, som jag också ska skriva mer om någon dag. På återskrivande! /Tekoppen

Te från Jing!

Igår kom ett paket från Hong Kong som innehöll mina och Shomens teer från Jing Tea. Tebeställningar utomlands ifrån görs ju bäst i sällskap 🙂 Bland annat p.g.a. frakten, som gick på cirka 22 dollar.

Vi beställde tre teer gemensamt: Da Hong Pao, Rou Gui och Liu Bao. Det senare liknar puerh men är ett lösviktste och inte lika upphaussat i vare sig pris eller rykte, trots lagring.

För egen del beställde jag två smakprov: Anxi Aged Tie Guan Yin och Anxi Rou Gui. Rou Gui från Anxi är alltså ett ljust oolong. Tydligen är Rou Gui namnet på tekultivaren, som ursprungligen kommer från Anxi varifrån den importerades till Wuyi (om jag förstod saken rätt). Slutligen kunde jag inte heller motstå 100 g Shi Feng Long Jing för den ringa summan av 6 dollar. Det påstås inte vara högklassigt, men för ett sådant pris har jag råd att kasta det i värsta fall!

Teerna kom i fina metallpåsar. Möjligen lite minuspoäng för att den handskrivna skriften på etiketterna var onödigt svårtydd. Hur teerna smakar ser jag fram emot att ta reda på nu!