Dagens terelaterade bakverk

Blanda 4 dl vetemjöl och 1,5 dl socker. Rör ner 1 msk kakao och 2 tsk bakpulver och sikta i 1 msk matchapulver. Riv 2 cm färsk ingefära och blanda ner tillsammans med 100 g margarin och 2 dl mjölk/mjölkalternativ. Grädda i en smord kakform längst ner i ugnen på 175 grader i 45 minuter.

Blir lite läskig i färgen, men god! Hackad ingefära går också bra men ger lite chock när det hamnar en bit mellan tänderna 🙂

Otippad te-användning

Skulle göra sås i veckan. Såsen skulle passa till tzay (ett väldigt gott vegetariskt köttalternativ) och klyftpotatis. Jag värme grädde, hade i lite soja, svartpeppar, vitpeppar – men något saknades.

Så kom jag på att det jag ville ha var rökighet. När jag växte upp hade mina föräldrar en flaska hickory-extrakt som liksom aldrig tog slut, men något sådant hade jag inte i närheten. Däremot hade jag tehyllan precis intill…

Så jag bryggde lite, väldigt starkt lapsang och rörde ner i såsen. Supergott!

Egenhändig chaiblandning

Vad gör man när det står tre papperspåsar med ett år gammalt svart te i skåpet? Jag funderade på att slänga alltihop, men valde sedan att blanda ett eget chai masala. Blandning bestod av tre svarta teer (Yunnan, Assam, Darjeeling) och ett antal hela kryddor (kummin, kryddnejlika, kryddpeppar, svartpeppar, kardemumma, kanelstång). Resultatet blev helt okej, även om det fanns väldigt lite sötma i teet jämför med beska/”mörka” smaker.

Experimentet visade 2 saker: 1) det är ganska lätt att få till ett hyfsat chai masala, 2) det är ganska svårt att få till ett perfekt chai masala.

Vattenkokning och temperaturer

De flesta teintresserade har troligen hajat att vattnets temperatur har stor betydelse för olika teers bästa. Just nu funderar jag en hel del på hur jag bäst skall koka vatten och använda någon typ av större kanna då jag dricker te. Anledningen till detta är att jag tycker att Aqua-graden (i teceremoni-/tekonstsammanhang) är för stor/tung, har för stor/bred ”pip” och drar ner den totala estetiska tekänslan. Då kvarstår frågan: vad ersätta med? En dyr tetsubin (japansk gjutgärnskanna)? En keramisk kanna med gasbrännare under? En glaskanna med brännare under?

Jag har inte kommit fram till något riktigt ännu men i och med dessa tankar har jag funderat en hel del över just bedömning av temperaturen. Det är groteskt bekvämt med en elektronisk tekokare! Men hur går man tillväga utan den moderna tekniken? I Warren Peltier’s bok The ancient art of tea finns ett väldigt bra kapitel om just vattenkokning, flera stora tepersoner har genom tiderna skrivit om detta ämne. Det verkar finnas två metoder som är beprövade och uppenbarligen fungerar. Det ena är att använda ögonen, det andra är att använda öronen. Det är dock inte lika smärtsamt som det kan låta! Antingen bedömer man bubblornas storlek (fiskögon, sammanlänkade pärlor, vågor) eller så lyssnar man på ljudets olika uttryck. Att studera vattnet med synen är det mest omskrivna och det verkar som ett relativt enkelt sätt att bedöma det hela på! Med lite träning kan det nog bli en uppskattad del i det egna tedrickandet. Ett ännu enklare sätt är ju att använda sig av en termometer. Något jag experimenterade lite med idag.

Jag kokade upp vatten i min Aqua-grad till 80 C. Sedan använde jag en tetermometer (från Sing Tehus) och tog temperaturen direkt i vattenkokaren. Precis då lampan slocknat håller vattnet en temperatur runt 80 C, vilket verkligen känns tryggt! Sedan hällde jag vatten i en rättvisekanna av porslin (bara för att undersöka effekten). Då sjönk temperaturen till strax över 70 C, alltså nära 10 C! Därifrån hällde jag sedan i en mindre keramikkopp och då föll temperaturen ytterligare ca 5 C. Under en bryggning skjunker alltså temperaturen ca 15 C innan teet når munnen. Jag som är aningen värmekänslig kan tänka att det nog är ganska bra. Men frågan är hur stor effekt det får för teets smak och bryggningarnas resultat. Det är nog bäst att förvärma ordentligt (särskilt bryggkärlet!) och eventuellt hålla en aningen högre temperatur än planerat i fortsättningen? (Observera att jag i detta lilla test inte använde en tekanna/gaiwan innan rättvisekannan. Med ytterligare en mellanstation påverkas självklart temperaturen ytterligare!)

Tillbaka till de ”tre kokningarna”. Jag var självklart tvungen att i skrivande stund slå på plattan och pröva de gamla kinesernas metoder. Det finns två ”listor” över hur man bedömer temperaturen genom att titta på vattnet under uppkokning. Den ena listan med tre punkter innefattar fiskögon, sammanlänkade pärlor och vågor. Den andra listan med fem lägger till räkögon samt krabbögon före fiskögonen. För oss dödliga som ännu ej bemästrar vattenkokning eller terminologin handlar det hela om bubblornas storlek och rörelse. Räk-, krabb- och fiskögon är alltså då det bildas och flyter upp små bubblor som blir större och större. Sammanlänkade pärlor är då det runt om i kastrullen/kannan börjar uppstå små strömmar av större bubblor som stiger gemensamt till ytan. Vågor är helt enkelt när mängden bubblor och deras storlek genererar vågor på vattenytan. Från det sista steget är det inte långt tills vattnet kokat upp och kokar konstant. Då är vattnet ”gammalt” och bör ej användas. Till detta kan även observation av vattenångan samt ljudet tilläggas.

Utifrån mina observationer: Fiskögon=~75 C. Sammanlänkade pärlor=~85 C. Vågor=~95 C. Det är alltså inte utan anledning det är snarlika temperaturer som föreslås till olika typer av teer!

Hur kokar ni ert vatten och vad föreslår ni för lösning på mitt I-landsproblem (kanna för vattenkokning)?