Årets första nätbeställning

Dooteriah Muscatel SF 70 gram
Gruzia 70 gram
Red Jade 50 gram

Från House of Tea. Och då var det extremt många teer som inte fick bo i varukorgen. Bland annat ett väldigt intressant japanskt mörkt oolong. Och allt grönt får vänta tills 2013 års vårskördar har landat i butikerna. Så det blev en svart och ganska snål beställning – men det passar nog mitt temood just nu (slött men, hoppas jag, på väg att vakna)

Slängde ut massa gamla tråkiga teer idag. Håller på att dricka upp andra. Så 2013 är väldigt välkommet som teår.

Ny kanna från In the Mood

IMG_9359c IMG_9373c IMG_9374c IMG_9377c IMG_9379c IMG_9381c IMG_9386c

 

Jag fick ett presentkort på In the Mood i julklapp. Vid ett besök strax innan jul hade jag förälskat mig i den här skönheten, så självklart skulle den (del)finansieras av sagda presentkort! 618 kronor kostade denna vackra ”celadongrön”ish kanna. Rymmer 2 dl. Väldigt knubbig och gullig med kort pip. Skön att hålla i, häller mycket bra (vilket jag också kunde konstatera redan hos In the Mood när jag fick provhälla). Den har redan fått vara med och brygga de två teer jag köpte samtidigt – butikens egen chaiblandning samt Jungjak.

/nöjd Tekopp

Att provsmaka

Igår var jag på chokladprovning. Plötsligt satt jag där och uppmanades lukta och smaka och beskriva nyanser. Jag fattade i-n-g-e-n-t-i-n-g. Jag tycker nog att jag brukar kunna känna vissa smaker, som kryddighet och fruktighet, i ren choklad. Nu kände jag goda kolatoner i den ljusare chokladen, men gick helt vilse och blev ordlös i mötet med den mörkare chokladen. Och när ledaren rabblade upp typ trettio olika sätt att beskriva konsistensen så blev jag inte klokare. Lukt kände jag ingen alls. Och det var både nyttigt och läskigt att plötsligt vara totalnoob i något man tycker att man kan. Jag kan provsmaka te, men det är en specifik kunskap och svår att bara överföra till andra områden. Det krävs både entusiasm och nedgrottande nördighet för att verkligen kunna beskriva nyanser, antar jag.

Har ni därute några erfarenheter av sådana ”kontext-byten” när det gäller smak och andra parametrar?

Återkoppling: Man Lai Shan

Jag lovade att återkomma när jag hade testad Man Lai Shan med annan temperatur. Det har jag ännu inte gjort, men jag kan rapportera att det står sig extremt bra för vanlig hederlig västerländsk bryggning. Vi snackar en härlig strävhet som aldrig har hört talas om beska och djupa, nästan buljongliknande nyanser. Klart trevligt för att slödricka utan att smaklökarna behöver lida av slöheten!

Dong Ding Ming Xiang

Oj, oj, oj… Nu var det så där fasligt länge sedan jag skrev något här på bloggen. Men jag har redan sedan starten varit väldigt medveten om att jag inte är någon bloggare. Så det är ju bra att min medbloggare är flitigare! Sedan har jag också märkt att även om mitt intresse för te och tekultur är konstant så är mitt sug efter tedrickande oerhört mycket ”periodare”. Men nu ska jag inom kort dela med mig av lite tekultur i en förening där jag är aktiv. I och med detta beställde jag två nya oolonger från Taiwan och här kommer en kort recension av det ena. Tyvärr har jag inte haft möjlighet att fota något men tänker inte låta det komma i vägen för detta inlägg!

 

Namn: Dong Ding Ming Xiang (oolong)

Ursprung: Taiwan, Nan-tou

Skördat: Vinter 2012

Köpt: Tea from Taiwan, ~160 kr för 75 gr

 

Jag bryggde teet gongfu i en medelstor gaiwan. Jag använde däremot inte jättemycket blad. Gradantalet jag valde blev 85 grader.

De torra bladen var rullade till mörkgröna pärlor och doftade främst av rostningen. Efter att ha hamnat i den varma gaiwanen framträdde även en lätt ton av grönska.

Den första bryggningen blev ganska intetsägande. Det var tunt men med svaga toner av rostat och grönska. Teet hade en lätt gul färg. Jag brukar oftast dricka den första bryggningen för att jag upplever att det då och då dyker upp smaktoner som sedan inte finns kvar. Men det här teet bekräftar verkligen normen om att den andra bryggningen oftast är den ”bästa”. I bryggning nummer två framträder en helt annan smakrikedom med grönska och mineraltoner i harmoni med den lätta rostningen. Här får färgen en mycket djupare färg som påminner om guld eller bärnsten. Både den här färgen och smaktonerna finns på det stora hela kvar även i bryggning tre. I båda dessa bryggningar finns antydning till sötma men inte mer än så. Något jag verkligen gillar med det här teet är den påtagliga smaken som det lämnar i halsen och munnen. Den fjärde bryggningen blir den sista då smakerna klingat av och syrlighet och beska smyger sig på. De blöta bladen är främst mörkt gröna men kanterna och vissa partier är brunare.

Jag gillade teet och tyckte att det var intressant att smaka ett mörkare Dong Ding än dem jag testat tidigare. Jag är för övrigt väldigt nöjd med leveransen, både bra förpackat och den kom fram på två veckor.

Att smaksätt enkelt

När jag dricker enkelt, svart te (Ceylon, Assam) men ändå efter ett tag vill ha lite mer än så brukar jag ta antingen en bit färsk ingefära, eller ett äppelskrott (eller både och) och lägga i kannan medan jag brygger. Då bildas en subtil smak som smyger sig in bland det svarta.