Gui Hua Oolong från House of Tea

Jag recenserade Gui Hua här 2008 och var ganska förtjust – läs mer. Redan 2009 skrev jag tydligen en recension som var betydligt mer negativ till följd av mer oolongvana och därmed mer raffinerade smaklökar – läs här. Det mindes jag tyvärr inte när jag nu köpte Gui Hua igen.

Gui Hua är alltså grönt oolong smaksatt med osmanthusblommor, köpt hos House of Tea (där den nu verkar vara slut i lager). Smaken är både blommig, grönsaksartad och kolaaktig på en gång men det står helt klart att det är smaksättning mer än baste som ligger bakom smakerna, något som också märks i att de är lite sliskiga, lite för mycket. Det här är helt klart ett bra smaksatt te, men det kan inte jämföras med osmaksatt grönt oolong.

Yue Guang Bai från Yunnan Sourcing

Fullständigt namn: Yunnan ”Yue Guang Bai” Air-Dried spring tea.
Skörd: Våren 2010.
Härkomst: Simao, Yunnan, Kina.
Tillverkarens text: ”This is a special tea made from Yunnan Large Leaf varietal tea in Simao. The tea is picked in the early spring, wilted slightly and then dried with warm wind tunneled through the tea until it is dry. The tea shares a somewhat similar look and taste with white tea when it is young but over time will develop into something closer to red tea (hongcha). The taste is sweet and thick with malty tones and the tea can be brewed 7 or 8 times before losing its flavor.”
Pris: 27 kronor för 50 gram.

Jag var, när jag bryggde, osäker på om detta var vitt te eller sheng, men behandlade det som ett sheng med gaiwan, kokande vatten och blixtbryggningar. Visserligen fick jag då bara tre bryggningar, men ingen bitterhet utan istället stora smakvariationer. Alla bryggningarna var mjuka och söta, men där den första smakade lakrits smakar den andra äppelmust, kanel och en diskret kryddighet som av peppar – samt en dimension som min sambo kallar jord, blad och ”en skön septemberdag”. Den tredje bryggningen, som alltså är den sista bra jag får ut (något som kan bero på att teet är två år gammalt) smakar starkt av rosor.

Ett otroligt smakintensivt och smakvarierande te som verkligen är värt sitt låga pris. Tack Dan för smakprov!

Balyocha

Precis som min käre medbloggare skrev igår har jag precis haft min premiär vad gäller koreanskt te. And it’s a hit!

In the Mood for Tea’s Baloycha går under rubriken hwang-cha (gult te) vilket är ett delvis oxiderat te. Det skulle alltså kunna liknas vid ett oolong (för vidare beskrivning av teets framställning och ”sort”, www.inthemoodfortea.se).

De torra tebladen doftar ljuvligt av kakao och teet får en färg som påminner om ljus bärnsten. Även smaken påminner mycket om kakao och det finns drag av mörk choklad. Precis som hos mörk choklad finns det kakaosmak och subtila toner av sötma och en lätt syrlighet. Det jag gillar bäst med teet är dess djupa smaker och dess ”värme”. Det lämnar även en behaglig och långvarig smak i mun och hals som jag alltid uppskattat hos ett te.

Jag är helt klart glad över att nu ha Korea med på min personliga tekarta och ser fram emot att få testa koreanskt grönt i framtiden!

Oj då

Min bloggkollega, före detta kombo, Fredrik skrev just på Facebook-chatten att han hade köpt koreanskt oolong på ItMfT. Jag har inte beställt te på jättelänge och hade tänkt vänta ett bra tag till. Men så blev jag så avis. Och vips är 50 gram koreanskt oolong á 209 kronor på väg till mig.

He. He.

Lapsang Souchong från House of Tea

Namn: Lapsang Souchoung (Zheng Shan Xiao Zhong)
Tesort: Svart te (rökt)
Härkomst: Wuyi Shan, Fuijan
Köpt hos: Venustas House of Tea
Pris: 109 kronor för 70 gram

Försäljarens text: ”Lapsang är te som torkas på brinnande trä och träkol. Ibland lagras Lapsang upp till tre år för att smaken ska utvecklas ordentligt. Detta är en traditionellt tillverkad specialitet från Wu Yi, Fujian. Teet är högkvalitativt och tillverkat per hand. Denna lapsang är av hög kvalité och inte som dess billiga liknelser, detta te är svårt att få tag på. En kvalitativ Lapsang har en mycket aromatisk smak och doft av barrträd.”

Jag tycker mycket om Lapsang. Jag har druckit både de överrökta versionerna från Kahls (som, om jag förstår saken rätt, inte är rökta utan smaksatta med rökarom) men även de något bättre, äkta rökta versionerna och så de finaste klasserna av Lapsang, som brukar kallas Zheng Shan Xiao Zhong. Denna sorts lapsang ska inte vara rökt utan bara torkad över brinnande tallved. Zheng Shan Xiao Zhong har mindre rökighet och fler övriga nyanser. Jag tycker om alla grader av Lapsang, men av väldigt olika anledningar.

Jag har bryggt detta Lapsang i halvliterskanna med 95-gradigt vatten och 1 ½ minuts dragning. Jag har alltså (hittills) inte provat att brygga det i gaiwan. Resultatet när jag brygger i kanna är ett väldigt gott te som har så gott som ingen rökighet alls. Det är ett härligt svart te med mycket djup, mjukhet och nyanser, men jag kan ändå sakna den där rökigheten lite. Återstår att se vilka smaker en gaiwan-session kan locka fram ur de vackra bladen!