Japanskt jade-dagg

Som ni kan läsa några inlägg bakåt här på bloggen hade jag finbesök av min medbloggare och hans kärlek. Det var uttalat att här skulle drickas te (vilket det inte behövs någon kristallkula för att förutspå!) och så blev det. Vi drack en hel del te och det var en härlig spark i baken för min del. Jag har nämligen lidit (utan att egentligen reflekterat över det) av en tepression på några månader.

Idag kände jag dock att det var på tiden att jag bryggde mig något. En oslagbar känsla bara det, efter en tepression! Så så blev det och snart följer en kort reflektion/recension. Men först ett litet sidospår. Medan jag bryggde och drack mitt te kände jag ett starkt sug efter att bidra till bloggen med ett inlägg om teet jag drack och min återfunna telust. Något som är ganska unikt för mig som i praktiken inte är en bloggare alls! Så jag loggade in (vilket krävde trial-and-error-metoden!) och det första jag ser är den gräsligaste temuggen jag skådat på länge! Jag ber om ursäkt för min kommentar redan i förväg, Sebastians kärlek, men då vi träffats och du sett min egen teservis förutsätter jag att du möter detta med ett leende! Hur som helst känns nu detta inlägg som ett måste snarare än ett spontant sådant!!!

Det te jag nyligen drack var ett Tanabe Gyokuro köpt hos ITMFT. Jag har under åren som kund där ställt frågan om japanska teer och ständigt fått svaret att det är ”på gång” men att de vill hitta en seriös leverantör i Japan. Ett svar som verkligen inger respekt för deras verksamhet! Men så när jag var där senast hade de så fått igång ett litet sortiment japanska teer och då beslutade jag att införskaffa detta te.

Jag bryggde teet i en mindre glaskanna och mängden blad var sådan att det täckte botten och lite därtill. Jag använde 65-gradigt vatten och lät varje bryggning ta ca 3 minuter. De torra tebladen är djupt gröna och fint rullade, doften antyder sötma och grönska. Tevätskan är knappt märkbart grön i tonen och luktar inte så mycket. Den första bryggningen förvånar mig verkligen, det är en djup grönska som möter mina smaklökar och varken algigheten eller sötman jag förväntar mig tar plats (även om de finns där). I följande två bryggningar skiftar detta en aning så att algigheten träder fram och grönskan backar en aning. Den tredje bryggningen avslöjar att det börjar bli dags att sluta brygga på dessa blad nu. En spännande gyokuro-upplevelse som breddar min erfarenhet. Jag gillar verkligen när sötman framträder men detta var en annan dimension av gyokuro som jag uppskattade. Det är djupa smaktoner rakt igenom och teet lämnar smak efter sig i både mun och hals.

Nu ser jag fram emot mer japanskt te från ITMFT och hoppas att de även börjar ta in tetillbehör som kan berika just drickandet av teer från Solens rike!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s