Go! Kombucha

Kombucha är ett te som görs med hjälp av bakteriekultur. Man KAN göra eget, men jag har liksom ingen lust. Det kan ju bli fel bakterier… Så döm om min glädje när jag hittade Go! Kombucha i en hälsokostaffär. Det är gjort av sencha och jag var mycket nyfiken på smaken.

Drycken är vitaktig och grumlig. Min pappa, som har doftat på teet, sade att det luktar mäsk. Jag har aldrig smakat mäsk, utan konstaterar att smaken är som vinäger. Utspädd vinäger, men ändå – vinäger. Inte gott. Tur då att det bara kostade 94 kronor flaskan 😉

Dilmah Exceptional Ceylon Green Tea

Ett grönt Ceylon, det lät ju intressant och pyramidpåsar är ju de bästa tepåsarna som går att få, så jag hade en del förhoppningar. Doften är grönska och rökighet, jag kommer att tänka på ungt sheng, smaken är definitivt som ett ungt sheng med mycket strävhet och rökighet. Inte alls gott. (Det låter kanske motsägelsefullt att jag kan acceptera samma smak hos ungt sheng, men sheng är sheng och grönt te är grönt te och snus är snus om än i gyllene dosor.)

Pukka Licorice & Cinnamon

Det kan vara för att jag har druckit så mycket örtte med kakaobönor i på sistone, som dessutom innehållit lakritsrot och kanel, men jag kan omöjligt banka in i min skalle att det här örtteet inte har kakao som huvudingrediens. Det smakar ju choklad!

Pukka Licorice & Cinnamon innehåller lakritsrot, kakaobönor, cikoriarot, kardemummafrön och fänkål. Det smakar gott och tar slut snabbt, det är definitivt godare än andra Pukka-örtteer som jag har druckit, men det har en sötma som är lite för påklistrad och som får mig längta efter äkta, osmaksatt Camellia Sinensis Sinensis.

Teglädje, teglädje

Gav Tieguanyin till en kompis som var nyfiken på oolong och det uppskattades 😀

Nu klagade kompisen på att han inte hade något uppiggande te hemma, så jag kände mig manad att dela med mig av mina 500 gram Yerba Mate… bättre piggkick finns inte 🙂

Kom igen, låt oss fortsätta sprida teentusiasm!