Sheng och shu

Min mamma kom hem från Kina med en hel del puerh, bland annat två långa papprör med små touchas inuti. Det ena röret innehöll sheng puerh, det andra innehöll shu puerh. Sheng-teet är väldigt speciellt och gott med smak av örter och buljong, lite rökigt, lite som Yerba Mate, väldigt grönt och lite beskt men antagligen (?) inte helt nytt. Shu-teet har väldigt lite smak och även om den milldheten skulle kunna tolkas som en fördel blir jag besviken på att inte ens långa bryggningar ger någon ordentlig smakpalett.

(De första fyra bilderna är sheng, de följande tre är shu).

Grön Assam Joonktollee

Jag har en passion för Assam och har recenserat Assam Joonktollee här. Jag brukar inte handla te hos Himalaya, men ett grönt Assam lät väldigt spännande! Bladen är stora, ganska hela och ganska mörka. Jag har bryggt i ouppvärmd kyusu med 80-gradigt vatten. Teet ger 2-3 bryggningar. Lukten påminner om Sunon Yellow Tea och vissa sådana element finns även i smaken som dock mest får mig att tänka på äppeljuice. Kort sagt: Jag är ganska besviken på det här teet – men å andra sidan, vad kan en förvänta sig för 45 kronor hektot?

Grönt rosente från Sencha

 

 

 

Tesort: Ekologiskt grönt te smaksatt med ekologiska rosor
Köpt hos: Sencha’s webbutik
Härkomst: Kina
Pris: 65 kr
Bryggteknik: 80 grader varmt vatten, icke förvärmd kanna, 1 min bryggtid, 2-3 bryggningar
Jag har druckit två olika svarta teer smaksatta med rosor, samt rent rosenknoppste, jag gillar Twinings vita rosente och jag gör ofta själv te på färska rosenblad så jag undrade hur ett grönt te med rosor skulle smaka. Rosenbladen är borta från det torra teet som består av små, brunaktiga blad. Både bladen och drycken har en tung, parfymerad rosendoft. Teet smakar sött av ros men har också en frisk smak som påminner om citroner. Jämfört med svart rosente är detta det särskilda och, om en så vill, fördelen med att ha ett grönt te som bas: fräschören, det friska och lite syrliga.