Lichi-te

Det här är svart te smaksatt med lichi. Antar jag i alla fall, för på förpackningen står det bara ”te”. Väldigt informativt ^^ Min mamma köpte teet i Kina och vad hon betalade har jag ingen aning om.

Det här är ett sött och lättdrucket te med en smak som påminner om äpple. Gott och bra när en inte orkar gongfua utan hellre brygger pretentionslöst utan att bry sig nämnvärt om tid eller andra bryggparametrar. Men, såklart, men: det är inte särskilt komplext. Vad mer kan en förvänta sig av ett smaksatt te?

Matcha från In the Mood for Tea

Som sagt, In the Mood for Tea har – förutom sitt sortiment av främst kinesiska teer – en mindre uppsättning japanska teer att erbjuda. Det här är deras matcha som är mera grön än söt och har väldigt lite beska. Den behöver ganska mycket tepulver i relation till vattnet för att uppvisa sin sötma, men för mycket tepulver får förstås beskan att inträda istället. Fredrik tycker att detta matcha är klart bättre än Kikis, själv vet jag inte om jag håller med, men det är definitivt inget dåligt matcha.

Ba Xian Dan Cong från House of Tea

Namn: Feng Huang Ba Xian Dan Cong
Köpt hos: House of Tea.
Härkomst: Wu Dong, Guandong, Kina.
Skörd: Vinter 2009.
Pris: 229 för 50 g.

Mängd te: Cirka 5 gram
Mängd vatten: Cirka 1 dl
Temperatur: 95 grader
Bryggkärl: Gaiwan

Blad: Ganska gröna, stora, ganska hela
Färg dryck: Gul

Bryggning 1: Lite bitsk (S). Lätt och blommig (F).
Bryggning 2: Oljigt, fortfarande lätt, frukt i eftersmaken (F). Fränt och fruktigt (S).
Bryggning 3: Mjuk med trevlig fränhet (S). Håller med om fränheten, tveksam till dess trevlighet… (F)
Bryggning 4: Mjukare och fruktigare (S). F avstår från att kommentera.
Bryggning 5: Börjar tunnas ut (S). Gillar fruktigheten i denna bryggning (F).
Bryggning 6: Verkligen tunn men god och blommig (S). Har gett upp! (F).

Sammanfattning: Sheng-aktig i doft och beska (S). In the Mood’s är trevligare (S och F) kanske på grund av att den är mörkare (F).

Da Hong Pao från Grace Tea House

Detta Da Hong Pao kommer från Grace Tea House och kostar strax under 200 kronor per femtio gram. Bladen är i ett bedrövligt skick – mest smulor med enstaka hela blad. De torra bladen doftar gott och fruktigt. De blöta bladen doftar lite mintigt (om man lyssnar på F) eller frukigt och träigt (om man lyssnar på S).
Bryggning 1: En väldigt mjuk munkänsla. Det finns inte så mycket att säga om smaken, men helhetintrycket är ändå ganska trevligt.
Bryggning 2: Mäktigare med en mörkröd smak. Mycket mjukt. Fruktigt. Lite mintig munkänsla. S gillar. ”Gemytligt” säger F.
Bryggning 3: ”Det finns inga temästare i Skåne.” Rostat. Lite syrligt. Mjukt. Lite beska i eftersmaken som enligt F inte är god men S vidhåller att själva smaken är god.
Bryggning 4: F känner ingen mjukhet längre och besväras av den stickiga/beska/sträva eftersmaken varför hen inte gillar teet. S håller fast vid sina uttalanden från bryggning 3.
Bryggning 5: Något överbryggt. Chokladtoner. Söt eftersmak som får det att vattnas i munnen (S). Mintigt och inte alls lika strävt (F). F slutar dricka från och med här och muttrar något om hemtentor som inte skriver sig själva.
Bryggning 6: Mjukt, sött, choklad, socker/honung.
Bryggning 7: Gott, lite mindre sött, lite tunnare.
Bryggning 8: Börjar tunnas ut men är än så länge söt toch gott.
Bryggning 9: Något tunnare.
Bryggning 10: Varmt och gott, men mycket lite smak.
Konklusion (S): Med tanke på bladens skick är jag imponerad över smaken, särskilt den blomstring som kom i senare bryggningar. Detta är dock inte alls någon av de bättre Da Hong Pao jag druckit. Grace får faktiskt ta och skärpa sig om de ska sälja Wuyi Yancha och ta in Yancha-teer som gör skäl för sitt namn.

Artikel om Gaiwan i Journal Chocolat

I senaste numret av Journal Chocholat (en tidning om choklad, kaffe och litegrann om te) finns en artikel om Gaiwan. Den råkar vara skriven av mig och jag är mycket hedrad över att ha blivit tillfrågad om att skriva i tidningen.

Hela uppslaget.

Om mig och lite reklam för bloggen.

Ingressen.

I innehållsförteckningen. Teexpert och teexpert, nåja…


Och t.o.m. lite på framsidan! Riktigt kul som sagt 🙂

Lagrad Rou Gui 2000 från House of Tea

Detta lagrade Rou Gui är från 2000 och såldes förut hos House of Tea där det nu verkar ha tagit slut. Det har de lagrade teernas karakteristiska starka rostning, syrlighet och en vag mintaktighet, men tyvärr är det ganska tomt och omättat jämfört med de riktigt bra lagrade oolonger som jag har druckit tidigare och det är nog snarare en av de tråkigare lagrade teerna jag har druckit än motsatsen. Tråkigt, för det är annars ett te som håller för många bryggningar och som lät riktigt lovande.