Att återupptäcka Yerba Mate

Yerba Mate är ett sådant där te som jag alltid köper megamycket av på en gång, eftersom det brukar vara sådär billigt att en tesnobb som undertecknad nästan känner sig obehaglig till mods. Får gott te verkligen kosta så där lite? Nu är inte Yerba Mate någon delikatess, men det är ett alldeles utmärkt vardagste och trevligt annorlunda jämfört med Camellia Sinensis. Smaken är sötsyrlig som kiwi och påminner om Kokeicha, men inte om något annat ”riktigt” te.

Skönt med ett örtte som innehåller koffein – så pass mycket koffein att det här är ett utmärkt te att kickstarta med tidiga morgnar. Enkelt dessutom, kanna behövs inte, bara att fylla tesilen och låta dra lagom länge. (Beskt Yerba Mate är inte gott. Det blir så grumligt att risken för efterbryggning är stor och man gör bäst i att inte överbrygga.) När man väl lärt sig ungefärlig tid är det bara att brygga och dricka. Sådär avslappnat och opretentiöst som ett äkta vardagste ska vara. (Egentligen ska man förstås dricka med bombilla, men jag har aldrig känt mig riktigt komformtabelt med heta metallsugrör.)

Jag har en tendens att glömma bort Yerba Mate i långa perioder och sedan dricka stora mängder när jag väl inser hur gott det faktiskt är. Just nu är jag inne i en riktig Yerba Mate-period. Det passar fint med sydamerikansk värme och koffeinkick i kalla mörka vintersverige.

6 tankar på “Att återupptäcka Yerba Mate

  1. Jodå dina parametrar funkade fint, det var helt ok, samma lite.. icke-te-smak som jag mindes men det har en lite vild friskhet som funkar vid rätt tillfälle. Skall dricka lite mer av det så får vi se. Men föredrar fortfarande Keemun eller Assam på morgonkvisten 🙂

  2. Vild friskhet känns som en bra beskrivning 🙂 Jo jag förstår att du föredrar Keemun eller Assam! Själv har jag slut på båda sedan länge och oolong eller grönt känns inte riktigt morgonrätt i min värld.

Lämna en kommentar